Job 30:22

Du lyfter upp mig till vinden, du får mig att rida på den och du smälter (löser upp) min varelse (ordagrant: ämnena som jag består av, min kropp). [Ordet för att smälta betecknar en förändring som inte går att stå emot. Job skakar av skräck och kan inte göra någonting åt situationen.]

Thou liftest me up to the wind; thou causest me to ride upon it, and dissolvest my substance.