swe_svk
3 Moseboken 27:2
Tala till Israels söner och säg till dem: Om någon vill ge ett speciellt (underbart, ovanligt, svårt) löfte, ska de personer [eden gäller] uppskattas (värderas) inför Herren (Jahveh). [Shekel är en viktenhet som användes i Mesopotamien, Israel och Egypten. Ordet kommer från verbet för att väga (hebr. shaqal) och enheten användes som valuta för att handla med silver och guld innan mynt (första myntet präglades 600 f.Kr.). Värdet av en guld-shekel var ungefär tjugo gånger mer än en silver-shekel. De tidigaste fynden av användningen av shekeln kommer från städer som Ur och Uruk, och kan dateras till omkring 3000 f.Kr. Vikten varierar under olika tidsperioder och regioner. I Messopotainen var vikten omkring 8 gram medan i Egypten var den 11-12 gram. Under Bibelns tid motsvarar shekeln 11,5 gram. En antik vikt i kalksten från första tempelperioden hittades 2020 i Jerusalem. Vikten var exakt 23 gram, vilket bekräftar att den officiella shekeln vägde 11,5 gram. Just att fyndet gjordes under Wilsons båge (intill Västra muren) bekräftar också uttrycket ”helgedomens shekel” som ett standardiserat mått (2 Mos 30:13; 30:24; 3 Mos 5:15; 27:3). Just halv-shekeln var den årliga tempelskatten för varje israelisk man i åldern 20-50 år (Matt 17:24). Detta ord ligger till grund för dagens valuta i Israel som är NIS – New Israeli Shekel.]