2 Johannesbrevet 1:3

Nåd(oförtjänt favör) [kraft], barmhärtighet(medlidande uttryckt i handling) och frid, vare (ska vara) med oss från Gud Fadern och från Jesus den Smorde (Messias, Kristus), Faderns Son, i sanning och kärlek[som är rättfärdig, osjälvisk och utgivande]. [Verserna 1b-3 är symmetriskt strukturerade i en kiasm: A älskar (gr. agapo) B i sanning (gr. en aletheia) C sanningen (gr. aletheian) C nåd, barmhärtighet, frid – kärlek B i sanning (gr. en aletheia) A kärlek (gr. agape) Verbet älskar och substantivet kärlek ramar in hela stycket. Frasen ”i sanning” formar en inre ram. Centralt i vers 1b-3a beskrivs först sanningen och sedan kärleken. Här kan man ana hur sanningen – som förblir i oss – syftar på Jesus personifierad, han som är vägen, sanningen och livet, se Joh 14:6. Den utgivande kärleken beskrivs genom: nåd, barmhärtighet och frid.] Det stora budet [Vers 4-6 är också symmetriskt strukturerade i en kiasm. Orden vandra i, bud och från början ramar in och förstärker att kärleken är det mest centrala.]