Job34

Och Eliho svarade och sa [upprepar liknande formulering som riktades direkt till Job i Job 32:1]:

Hör (lyssna), ni visa män, på mitt prat (mina ord – hebr. milah) och ni erfarna [män], ge ert öra (ge er uppmärksamhet) till mig!

För örat prövar pratet (orden – hebr. milah), som gommen smakar maten.

Låt oss döma åt oss det som är rätt, låt oss veta med våra ögon vad som är gott,

eftersom Job har sagt: ”Jag är rättfärdig och Gud (El) har tagit bort min rätt.

trots min rätt hålls jag för en lögnare, mitt sår är oläkligt, jag är utan överträdelse.”

Vilken man (stridsman – en man i sina bästa år – full av egen styrka och kraft) är lik Job som dricker förakt som vatten?

Vem vandrar tillsammans med den som gör synd och går tillsammans med en ond man?

Eftersom han säger: ”Det gagnar en man (stridsman – en man i sina bästa år – full av egen styrka och kraft) inget att han skulle vara överens med Gud (Elohim).”

Därför, hjärtats män, lyssna till mig: Vare det långt från Gud (El) att han skulle göra det onda och från den Allsmäktige (Shaddaj) att han skulle begå överträdelse.

För en människas arbete ska han löna honom, och en man ska finna en vältrampad stig.

Säkerligen ska Gud (El) inte göra något ont och den Allsmäktige (Shaddaj) inte förvränga rätten.

Vem gav honom befallning över jorden? Eller vem har ordnat hela världen?

Om han skulle lägga sitt hjärta på honom och samla ihop sin ande och sin livsande (andedräkt).

Allt kött ska förgås tillsammans [Ps 104:29] och människan ska återvända (bli) till jord. [1 Mos 3:19]

Och om du har förstått, hör detta, vänd ert öra till rösten av mitt prat (mina ord – hebr. milah ani).

Ska den som hatar rättvisa (hebr. mishpat) binda (vira runt – hebr. chavash) [hela eller regera]? Ska du fördöma honom som är rättfärdig och mäktig (hebr. kabir)? [Kan tolkas som att förbinda (ett sår) och därmed varsamt hela eller att binda och styra med auktoritet. Ordet används vanligen om att ”sadla” ett djur eller att vira en huvudbonad.]

Är det lämpligt att säga till en kung: ”Du är usel?” Eller till en ädling (prins): ”Du är ond?”

Det tillkommer inte furstar att ta hänsyn till de rika mer än de fattiga, eftersom de alla är hans händers verk.

På ett ögonblick dör de, vid midnatt, folket skakar och går bort och de mäktiga tas bort utan hand.

Eftersom hans ögon är över mannens vägar och han ser hela hans vandring.

Det finns inget mörker, ingen dödens skugga där överträdelsernas arbetare kan gömma sig.

Eftersom han har bestämt en tid över varje man, då han ska gå till Gud (El) i domen.

Han krossar de mäktiga (hebr. kabir) utan utfrågning (förhör, rannsakan) [Ords 18:17] och insätter (reser upp) andra i deras ställe.

Därför granskar han deras arbete och han omstörtar dem på natten så att de krossas.

Han slår de onda (moraliskt förfallna) på en öppen plats där man kan se.

Eftersom de vände bort från att följa honom och inte tog notis om någon av hans vägar,

så att de fick den fattiges rop att komma upp till honom, och han hör den plågades rop.

Och han ger vila och vem kan fördöma? Och han gömmer sitt ansikte, och vem kan se honom? Och över ett folkslag och över en människa lika (på samma sätt),

för att en gudlös människa inte ska regera och bli till en snara för folket.

Anta att någon säger till Gud (El): ”Jag har burit tuktan utan att förolämpa,

utan att se att du undervisat mig, om jag har begått synd, ska jag inte göra det mer.” [Eliho gör det hypotetiska antagandet att Job bekänner att han syndat.]

Ska du avvisa hans belöning? För du är ovillig och måste välja och inte jag, tala därför det du vet.

Hjärtats män ska säga till mig och varje vis man (stridsman – en man i sina bästa år – full av egen styrka och kraft) som lyssnar till mig:

Job talar utan kunskap och hans ord är utan eftertanke.

Är önskan att pröva Job till slutet, då han svarar som en oförnuftig man,

för han lägger upproriskhet till sin överträdelse, han slår ihop sina händer ibland oss och förökar sina ord mot Gud (El).