Det går prästen som folket, husbonden som tjänaren, husmodern som tjänarinnan, säljaren som köparen, låntagaren som långivaren, den skuldsatte som borgensmannen.
Jorden har blivit orenad under sina invånare, för de har överträtt Guds undervisning, kränkt lagarna och brutit det eviga förbundet.
Därför förtär en förbannelse jorden, de som bor på den måste straffas för sin skuld. Därför blir jordens invånare färre , bara några få är kvar.
För det ska bli på jorden bland folken som när oliver slås ner, som vid en efterskörd när vinskörden är slut.
Från jordens ände hör vi lovsånger: "Ära till den Rättfärdige!" Men jag sade: Jag förgås, jag förgås, ve mig! Förrädare förråder, förrädiskt förråder förrädarna.
Det ska ske att den som flyr från farans rop störtar i fallgropen, och den som kommer upp ur fallgropen fångas i fällan, för fönstren i höjden är öppna och jordens grundvalar skakar.
Jorden raglar som en drucken. Den svajar fram och tillbaka som en vakthydda i trädets topp. Dess missgärning vilar tung på den. Den ska falla och inte mer resa sig.
De ska samlas ihop som fångar i fånggropen, de ska stängas inne i fängelse. Efter lång tid når straffet dem.