Dessa är provinsens söner som gick upp [till Jerusalem] från fångenskapen, av dem som förts bort, som Nebukadnessar, Babylons kung, hade fört till Babylon, och som återvände till Jerusalem och Juda, var och en till sin stad;
som kom med Serubbabel, Jeshoa, Nehemja, Seraja, Reelaja, Mordochaj, Bilshan, Mispar, Bigvaj, Rechom, Baana. [Uppräkningen som görs här har stora likheter med en motsvarande uppräkning i Neh 7:6-73. Många av familjerna nämns i bägge uppräkningarna och antalet familjemedlemmar är ofta detsamma, men skillnader förekommer. En del betraktar dessa uppräkningar som två olika, men det kiastiska mönstret talar för att det är samma, men med olika fokus. I denna uppräkning nämns drygt 42 000 personer, men en stor majoritet av judarna kom aldrig tillbaka varken med Serubbabel, Esra eller Nehemja, utan bodde kvar i Babylon. Där har deras ättlingar bott kvar ända in i modern tid, då en del av dem har flyttat tillbaka till Israel efter att staten bildades 1948. Mellan 1948 och 2021 har över 3 miljoner judar gjort alija. År 2021 fanns det 15 miljoner judar totalt i världen (varav omkring 15 000 i Sverige) och knappt hälften (6,9 miljoner) bodde i Israel. I Sverige har den ökande antisemitismen gjort att allt fler judar väljer att flytta till Israel.] Antalet män av Israels folk:
Dörrvaktarnas söner: Shalloms söner, Aters söner, Talmons söner, Akkovs söner, Chatitas söner och Shovajs söner: totalt 139
Tempeltjänarna [hebr. netinim; betyder ”givna åt” eller ”avskilda för”, de hade fått uppdraget att hjälpa leviterna med enklare uppgifter som att hämta vatten och hugga ved, se Jos 9:26-27]: Tsichas söner, Chasofas söner, Tabbaots söner,
[Övriga:] Och där var de som gick upp från Tel-Melach, Tel-Charesha, Kerov, Addan och Immer, men de kunde inte berätta (redogöra för) vilka som var deras fäders hus (vilken släkt de kom ifrån) och deras säd (avkomma), huruvida de var israeliter eller inte.
Och prästernas söner: Chavajas söner, Hakkots söner, Barzillajs söner, som tog en hustru från Barzillajs döttrar, gileaditen, och sedan tog deras familjenamn.
Dessa sökte efter sina uppteckningar, sitt släktskap (förfädernas namn), men kunde inte finna dem. Därför ansågs de orena och skiljdes från prästerskapet.
Och Tirshata sa till dem att de inte skulle äta av det heliga (de delar av offerdjuren som tillhörde prästen) förrän det kom en präst (överstepräst) med Urim och Tummim [som genom denna lott kunde avgöra om de var äkta präster eller inte]. [Urim och Tummim var namnet på de två föremål (troligtvis två mindre stenar eller stavar) som prästen bar i sin prästsköld och som troligtvis användes för att kasta lott, se 2 Mos 28:30; 1 Sam 14:42.]
förutom deras tjänare och tjänarinnor som utgjorde 7 337 personer. De hade också 200 manliga och kvinnliga sångare.
När de kom till Herrens (Jahvehs) hus i Jerusalem gav några av familjernas överhuvuden frivilliga gåvor till återuppbyggnaden av grunden till Herrens (Jahvehs) hus.
I förhållande till sin förmåga gav de till skattkistan för detta arbete 61 000 gulddrachmer och 5 000 silverminor och 100 prästdräkter.