David och befälhavarna avskilde Asafs, Hemans och Jedutuns söner till att tjänstgöra som profeter med harpor, lyror och cymbaler. Detta är förteckningen på dem, de män som fick utföra denna tjänst
Av Asafs söner: Sackur, Josef, Netanja och Asarela, Asafs söner, under ledning av Asaf som profeterade på kungens uppdrag.
Av Jedutun: Jedutuns söner Gedaljaho, Seri, Jesaja, Shimei [namnet saknas i en del handskrifter, se vers 17], Hashabja och Mattitja, sex till antalet, med kinnor-harpa [mindre bärbar harpa, se Ps 33:2], under ledning av sin fader Jedutun som profeterade med tacksägelsesånger och lovsånger till Herren (Jahveh).
Av Heman: Hemans söner Buckia, Mattanja, Ussiel, Shebuel och Jerimot, Hananja, Hanani, Eliata, Giddalti och Romamti-Eser, Joshbekasha, Malloti, Hotir, Mahasiot.
Alla dessa var söner till Heman, som var kungens siare, enligt det löfte Gud hade gett att han skulle upphöja hans horn. Därför gav Gud Heman fjorton söner och tre döttrar.
Alla dessa stod var och en under sin fars ledning vid sången i Herrens (Jahvehs) hus till cymbaler, lyror och harpor vid tjänsten i Guds hus. De stod under kungens, Asafs, Jedutuns och Hemans ledning.
Antalet av dem och deras bröder som undervisats i att sjunga till Herrens ära, alla kunniga i det, utgjorde 288.
De kastade lott om tjänstgöringen, den minste såväl som den störste, den kunnige såväl som lärjungen.
Den första lotten kom ut för Asaf och föll på Josef. Den andre blev Gedaljaho, han själv med sina bröder och söner, tillsammans tolv,