Som hjorten trängtar (flämtar; ropar ut sin längtan) efter [forsande] vattenbäckar (strömmande vatten), så trängtar (flämtar, ropar) allt jag är (hela mitt inre, min själ – hebr. nefesh), efter dig, o Gud (Elohim). [Det hebreiska ordet för att trängta (arag) är ovanligt och används endast tre gånger – två här i denna vers och en gång i Joel 1:20. Det beskriver inte bara en tyst längtan utan också ett ljudligt rop. Bilden som målas upp är ett ökenlandskap med en uttorkad flodbädd (en wadi) som bara undantagsvis blir vattenfylld efter ett kraftigt regn i de intilliggande bergslandskapen. Hjorten kommer fram till en sådan fåra, ser att den är tom och ger ifrån sig ett sorgset och ljudligt rop efter detta forsande och friska vatten. Det är denna desperata längtan efter Gud som den här psalmen sätter ord på, se även Ps 143:6. Djuret i liknelsen är inte en kamel (som kan klara sig längre tider utan vatten) utan en hjort som behöver ha daglig tillgång till vattenkällor för att överleva.]
My soul thirsteth for God, for the living God: when shall I come and appear before God?