De fem filisteiska furstarna [för städerna Gaza, Ashkelon, Ashdod vid Medelhavskusten och Ekron och Gat lite längre in från kustremsan, se Jos 13:3], och alla kanaanéer [generell term för folkslagen i landet] och sidonierna [folk från Fenikien, med städerna Tyros och Sidon, se Dom 1:31; 1 Mos 10:15] och hivéerna [1 Mos 34:2] som bodde i Libanons berg från berget Baal-Hermon [Jos 11:17] till Lebo Chamat [hebr. lebo betyder ”ingång” och kan också syfta på Chamats bergspass; troligtvis staden Labweh i norra Libanon vid Orontesflodens källor]. [Filistéerna är en beteckning på de sjöfolk som på 1200-talet f.Kr. kom från de grekiska öarna (främst Kreta, se 1 Mos 10:13-14; 4 Mos 24:24; Jer 47:4; Amos 9:7). Dessa fem städer/riken (kallas ibland filistéernas pentapolis, från grekiska ordet för fem och stad, jfr de tio städerna som kallas dekapolis i NT, se Matt 4:25) hade ett gemensamt stadsförbund och var Israels fiende, se 1 Sam 6:16-18.]
Namely, five lords of the Philistines, and all the Canaanites, and the Sidonians, and the Hivites that dwelt in mount Lebanon, from mount Baal-hermon unto the entering in of Hamath.