”Denna månad [aviv/nisan – på våren] ska vara den viktigaste månaden, den ska bli den första av årets månader. [ Det judiska året Israeliternas nya år ska börja med att komma ihåg uttåget från Egypten. Den första månaden är på hebreiska aviv och betyder månaden då axen mognar, det babyloniska namnet är nisan. Månaden motsvarar ungefär mars/april. De tolv månaderna från vår till vår är: nisan (aviv), ijar (ziv), sivan, tamuz, av, elul, tishri, cheshvan, kislev, tevet, shvat och adar. Vart annat eller tredje år läggs en 13:e månad till för att kompensera för de drygt 10 dagar som annars saknas i solåret. Denna extra månad kallas den andra adar (hebr. adar bet). För att särskilja den vanliga månaden adar kallas den för den första adar (hebr. adar alef). Högtiden purim, som alltid infaller i adar, firas i den andra adar då det är skottår, men många firar även lilla purim (hebr. purim qatan) redan under den första adar. Det judiska nyåret, då man växlar år, infaller sedan andra templets förstörelse (70 e.Kr.) dock på hösten i den 7:e månaden tishri på den första dagen som är rosh hashana (som är det namn som jom teroah, shofarhögtiden, kallas sedan 1600-talet).]
This month shall be unto you the beginning of months: it shall be the first month of the year to you.